ISK och indexfonder, enkelt förklarat
Två ord dyker upp hela tiden när svenskar pratar sparande: ISK och indexfond. Det ena är kontot. Det andra är vad du har på kontot.
ISK är kontot
Ett investeringssparkonto, ISK, är ett konto för aktier och fonder. Du betalar inte skatt på vinsten när du säljer. I stället betalar du en schablonskatt varje år, beräknad på hur mycket som finns på kontot. Det gör det enkelt: du behöver inte deklarera varje köp och försäljning.
För 2026 är de första 300 000 kronorna skattefria. Det du har över den nivån beskattas med 1,065 procent för 2026. Nivån ändras från år till år, eftersom den följer statslåneräntan.
Indexfonden är innehållet
En indexfond köper alla aktier i ett index, till exempel hela världens största bolag eller hela Stockholmsbörsen. Ingen förvaltare försöker välja vinnare. Därför blir avgiften låg, och du får marknadens utveckling minus en liten avgift.
Därför är avgiften så viktig
Säg att du sparar 1 000 kronor i månaden i 30 år och att marknaden ger 7 procent per år. Så här mycket påverkar avgiften:
| Årlig avgift | Ungefär efter 30 år |
|---|---|
| 0,2 % | ≈ 1 173 000 kr |
| 1,5 % | ≈ 914 000 kr |
Skillnaden är ungefär 260 000 kronor, bara på grund av avgiften. Avgiften står i fondens faktablad och kallas ofta "årlig avgift" eller "förvaltningsavgift".
Riskerna: en indexfond går upp och ner med börsen. Ett dåligt år kan den tappa 20 procent eller mer. Därför passar den pengar du inte behöver de närmaste åren. Bufferten ska ligga på ett sparkonto, inte i fonder.
Ett enkelt upplägg
- Bygg först en buffert på ett sparkonto.
- Öppna ett ISK hos en bank eller nätmäklare.
- Välj en bred indexfond med låg avgift och sätt upp ett månadssparande.
- Låt den vara, och titta hellre en gång i månaden än varje dag.